2026 - Kronobergs Läns Tekniska Förening

Tisdagen den 5 mars 2026 var vi 60 KLTF-are som samlats på Kvällebergs Kök för årsmötesförhandlingar avseende 2025 års verksamhet.

Ordförande Anders Haggren hälsade alla välkomna och mötet inleddes med en tyst minut för avliden medlem.  

Anders Bengtsson valdes som mötesordförande. De 21 punkterna i föredragningslistan avklarades med mötets godkännande.

Styrelsen omvaldes för ytterligare 1 period, enligt stadgarna. Vår styrelseledamot Håkan Fransson har avsagt sig vidare uppdrag i styrelsen och ersattes av Peter Gunnarsson genom nyval. Peter har tidigare suttit i styrelsen.  

Styrelsen består nu av Anders Haggren, Kjell Ekelund, Eva Arneving, Kaj Ankarloo, Mikael Petersson, Torbjörn Ericsson och Peter Gunnarsson. Som revisorer omvaldes Roy Olofsson och Tommy Andersson. Till valnämnden valdes Torbjörn Ericsson.

Styrelsen har ett konstituerande möte efter årsmötet.

Efter årsmötet höll docent Michael Dorn och forskningsingenjör Anders Alrutz från LTU ett föredrag om träbyggnadsteknik.

Linnéuniversitetet är framstående inom träbyggnadsteknik och man har ett välutrustat laboratorium där trägolv och -balkar testas och konstruktioner utvärderas.

Fakulteten för teknik (FTK) vid Linnéuniversitetet i Växjö bedriver forskning och utbildning inom träkonstruktion och industriell träteknik, vilket inkluderar kunskap om träbalkar, limträ och hållbart träbyggande. De har även fokus på industriell trätorkning och tekniker för framställning av träprodukter.

Innovativt Träbyggande i Växjö: Växjö kommun har en uttalad strategi för träbyggande (träbyggnadspriset, hållbart byggande) och projekt involverar ofta avancerade träbalkskonstruktioner som limträ och CLT (korslimmat trä).  

Man samlar fortfarande in data från träbyggnaderna vid Limnologen och dessa röner ett stort intresse från internationella träkonstruktörer. Som exempel på höga träbyggnader omnämndes, förutom Hus Charlie i Växjö, även Fyrtornet i Malmö, 55 m, och Sara Kulturhus i Skellefteå, 80 m. Världens högsta vindkraftverk i trä är ”Wind of Change” utanför Skara. Tornet är 105 m och 150 m inklusive rotorblad.  

Föredragshållarna avtackades av ordförande Anders Haggren med varsin tacktavla och present.  

Vid detta tillfälle avtackades även Kaj Jensen i efterskott för sitt mångåriga och inspirerande arbete inom styrelsen.

Efter möte och föredrag bjöds deltagarna på middag på Kvällebergs Kök, bestående av välsmakande Wallenbergare med potatismos, grönsaker och kaffe med kaka.

Måndagen den 11 maj var vi 32 st KLTF-are som gjorde en utflykt till Osby. På programmet stod två industrikulturella studiebesök. Ett på Götamotorer i Osby och ett på Ullspinneriet i Strömsborg. Under uppehållet mellan de två besöken intogs en förträfflig lunch på Kulturhuset Borgen. Denna byggnad inrymmer även en biograf där det visade sig att Peter Gunnarsson som liten grabb jobbat som hjälpreda i projektor-rummet. Peter hade ordnat så att vi fick en genomgång av dagens teknik för filmvisning, vilket visade sig ske helt på digital väg via nätet, så dagens maskinister kan i princip sitta hemma vid sin hemdator och sköta förevisningarna i stadens biograf.

På Motorfabriken Göta hälsades vi välkomna av guiden, tillika ägaren och enda anställde, Sten Carlsson. Motortillverkningen startade redan 1907 av Hugo Petersson med firman Hagaborgs Mekaniska Verkstad i Blackstad några mil väster om Västervik. På grund av svårigheter med transporterna från Västervik flyttades verksamheten till Osby och bytte namn till Motorfabriken Göta. Den första motorn som tillverkades i den nystartade motorfabriken var en tändkulemotor som fick namnet Stabil och tillverkades i 4 storlekar, från 3 till 10 Hk. Nästa motor blev utombordaren Kurir, som var en av de första på den svenska marknaden. I mitten av 1950-talet tillverkades årligen 1000 motorer med en arbetsstyrka av 35 man. Efter ett antal ägarbyten och konkurser övertas Götamotorer 1984 av Sten Carlsson. Företaget lever nu på reparationer och försäljning av reservdelar till sin trogna skara båtägare.

Det andra besöket skedde på ullspinneriet i Strömsborg där vi togs emot av Lars-Åke Ljungdahl, ordförande i Osby Hembygdsförening, och Sven Arneberth, renoveringsansvarig av spinneriet.  

Ett av Osbys äldsta industrihistoriska kulturminnen är ullspinneriet i Strömsborg. Redan 1837 startade verksamheten som då hette, Strömsborgs Klädesfabrik. Mannen som uppförde fabriken hette Olof Olcén och kom från Killeboda i Loshults socken.

Att Olof Olcén kom till Strömsborg berodde på hans intresse av att utnyttja Helge å och den vattenkraft som gick att utvinna där. Strömsborg är ett namn som Olcén ”satte” på området, som omfattade delar av fyra byar, Dubbarp, Hönjarum, Östra och Västra Genastorp.

Klädesfabriken var inte den första verksamheten Olcén startade där. Redan 1827 påbörjades anläggandet av ett pappersbruk, som tillverkade papper av yllelump.

Det är nu namnet Strömsborg dyker upp. Olof Olcén kallar nämligen sitt pappersbruk för, Strömsborgs Pappersbruk. Strömsborg blev sedan namnet på det lilla samhälle som växte upp, med affärer och skola och mycket mera.

Familjen Olcén drev Strömsborgs klädesfabrik en bit in på 1910-talet. Några år ägdes det sedan av Osby Yllefabriks AB. 1923 köpte Sydkraft verksamheterna längs ån och samma år arrenderade Gustaf Vilhelm Liedman yllefabriken och verksamheten fick nu namnet, Osby Färgeri & Ullspinneri. Liedman hade vid denna tid ett färgeri i Osby, vid Drivån helt nära järnvägen. Verksamheten där lades ner och flyttade till Strömsborg. Senare övertog sonen Carl Liedman verksamheten och drev den till 1965, då fabriken stängdes och alla maskiner och den sista produktionen blev bara stående.  

1969 förvärvade Hembygdsföreningen spinneriet. Dörrarna förblev dock stängda under 70-, 80- och ända till slutet av 90-talet, då bröderna Sven och Bengt Arneberth påbörjade renoveringen av byggnaden och spinneriets 100-åriga maskiner. Då gjordes av hembygdsföreningen även total renovering av vattenhjulet till en kostnad av 200 tusen kronor. Vattenhjulet drivs emellertid av en elmotor, då Sydkraft har minskat vattenflödet till hjulet.

Efter den mycket intressanta rundvandringen i spinneriet, med alla maskiner i drift, visades en film vilken spelats in ett par år innan verksamheten lades ner 1965. Postiljonen Allan Gårner filmade i fabriken medan den fortfarande var i full gång och med den personal som arbetat där i 30–40 år, ett verkligt tidsdokument.

I Sverige finns ca 600 000 får, som producerad ungefär 1200 ton ull årligen, av vilken omkring 30 % tas om hand och den resterande mängden eldas upp eller grävs ner. Detta, som man kan tycka, slöseri med naturresurser beror på den svåra konkurrensen från framför allt Australien, Nya Zeeland och Kina, vilka levererar priser som svenska får-bönder svårligen kan möta. Den ull som är mest eftertraktad i Sverige idag är den grå ullen från gotlandsfår, vilken också tas tillvara på i störst utsträckning. På Gotland finns idag en hel förädlingskedja för ull, från fårföretag, tvätteri, spinneri och produktutveckling – tack vare att det skapats en nischmarknad för grå ull från gotlandsfår.

En mycket trevlig och intressant utflykt i det industri-kultur-tekniska landskapet arrangerad av Peter Gunnarsson.