2025

Genomförd aktivitet

Bussresa till Oskarshamn

Torsdagen den 23 januari var vi ca 50 KLTF:are som, i en fullsatt buss, reste till Oskarshamn för att göra studiebesök på Scania och Döderhultarmuseet. Vid framkomsten till Oskarshamn bjöds på kaffe, frukt och frallor.

Den stora studiegruppen delades in i två grupper för att minska på trycket för våra värdar. Den utmärkta lunchen intogs i Scanias personalmatsal.

På Döderhultarmuseet togs vi emot av Martin Lundgren, museiassistent, som på ett mycket engagerat, kunnigt och lättsamt sätt guidade oss genom museet. Man har i samlingarna mer än 200 verk av träkonstnären Axel Petersson, även kallad Döderhultarn. Han föddes 1868 i Döderhults socken och avled i Oskarshamn 1925. För de flesta verken använde sig Döderhultarn av trä från al, vilket var både lättbearbetat och hållbart.

Vår utmärkte guide hade en historia att berätta om varje verk. En figur som blev omtalad i Sverige var den s.k. Ottenbyaren, vilken föreställde en svårt utmärglad militärhäst, vilket upprörde många djurvänner.

Besök även museets hemsida:

https://www.oskarshamn.se/kultur-och-fritid/kultur-och-upplevelser/kulturhuset/museer-i-oskarshamn/doderhultarmuseet/

På Scania togs vi emot av guiderna Emma och Matilda. De informerade om Scanias historia och dagsläge. Scania startade 1891 och redan 1902 hade man den första lastbilen klar. Man siktade uppenbarligen in sig på Sveriges sydliga landskap, då Scania betyder Skåne på latin. 1966 bildades Scania Hytter AB i Oskarshamn, då även BE-Ge Hytter AB förvärvades. Tillverkningen av de förarstolar som monterades i lastbilshytterna behölls av Be-Ge vid försäljningen till Scania och denna verksamhet fortsatte i det nybildade företaget Be-Ge Stolindustri AB, dagens Be-Ge Seating AB.

År 2014 blev VW 100 %-ig ägare av Scania. I koncernen ingår även lastbilstillverkaren MAN. Förutom bussar och lastbilar säljs även motorer inom gruppen ”Power Solutions”, med en försäljning av enstaka motorer till ett antal större än antalet Scania-bussar.

Tillverkningen av hytter i Oskarshamn är helt ”robotoriserad” med ca 250 ABB-robotar. Man tillverkar i genomsnitt, mot order, ca 350 hytter per dygn.

Vi fick även en grundlig genomgång av hur en processteknikers resp. process-specialists arbetsdag kan se ut av ingenjörerna Filip och Charlie.

Ytterligare info om Scania Oskarshamn finns på deras hemsida:

https://www.scania.com/oskarshamn/sv/hem.html

https://www.scania.com/oskarshamn/sv/home/om-oss/media/nyheter/2018/sista-hytten-i-pgr-programmet.html

Årsmöte

Torsdagen den 6 mars hölls årsmöte på restaurang Kvarnhagskällan.

Årsmötet öppnades av Torbjörn Ericsson.

Till mötesordförande valdes Anders Bengtsson.

Till styrelse valdes:

Ordförande: Anders Haggren.

Styrelsemedlemmar: Eva Arneving, Kaj Ankarloo, Kjell Ekelund och Mikael Petersson.

Styrelsesuppleanter: Torbjörn Ericsson och Håkan Fransson.

Till revisorer valdes:

Tommy Andersson och Roy Olofsson.

Till valnämnd valdes:

Torbjörn Ericsson och Sture Heiman.

Efter årsmötet höll projektledare Magne Holm ett mycket intressant föredrag om Trafikplats Fagrabäck.

Torbjörn Ericsson tackade Magne Holm och överlämnade boken "Ingenjörerna".

Torbjörn Ericsson tackade mötesordförande Anders Bengtsson för ett väl genomfört årsmöte och överlämnade boken "Ingenjörerna".

Årsmötet avslutades med traditionellt "Pytti Panna" samt kaffe med kaka.

Projektledare Magne Holm

Studiebesök på Fogmaker International AB i Växjö

Torsdagen den 27 mars var vi ett 30-tal KLTF-are som gjorde ett studiebesök på Fogmaker International AB i Växjö. Vi togs emot av Axel Carlsson, platschef, som gav oss en grundlig presentation om bolagets unika brandsläckningsteknik och företagets historia.

Det hela startade i småländska Växjö, när ett behov uppstod av ett brandskyddssystem för rallybilar med en riktningsokänslig behållare. Uppfinnaren, Kennerth Samuelsson, registrerade namnet Fogmaker år 1995. Trots detta dröjde det till 2004, när Fogmaker kom in på bussmarknaden, innan verksamheten började växa.

Nu är närmare 400 000 fordon i 70 länder utrustade med Fogmakers system med högtrycksvattendimma.

Man har idag en omsättning på 400 MSEK och ca 100 anställda i Växjö. På 10 år har omsättningen ökat från 100 MSEK till 400 MSEK.

Ett Fogmaker-paket till en buss kostar ca 40000 SEK

I december 2022 blev Fogmaker en del av Dacke Industris företagsgrupp. Dacke Industri är en långsiktig ägare som investerar i innovativa teknikföretag med utvecklingspotential. I gruppen ingår 24 bolag och man har en omsättning på 4500 MSEK och 1600 anställda. Koncernen ägs av Nordstjernan, Axel Ax-son Johnsson, sedan januari 2016. Den 17:e maj firas 30-års jubileum.

Efter rundvandring i verkstaden fick vi se en verklig brandsläckning av en oljebrand i ett inneslutet utrymme, t.ex. ett motorrum i en buss. 1 liter vatten ger ca 1700 l dimma, vilket sprayas i ca 90 s. En brand släcks i princip genom tre metoder: eliminera syret, eliminera bränslet, sänk värmen.

Efter rundvandring, presentationer och kaffe m kanelbulle tackade vår ordförande Anders Haggren med en minnestavla, boken ”Ingenjörerna” och ett års medlemskap i KLTF.

Platschef Axel Carlsson

Föreläsning om PFAS

Fredagen den 11 april var vi ett 30-tal KLTF-are som lyssnade på en mycket intressant föreläsning om PFAS i dagvatten och dricksvatten.

Mötet arrangerades av KLTF på Stadsbiblioteket och var därför även öppen för allmänheten.

Föreläsare var Hannah Johansson, Samverkandoktorand mellan Växjö Kommun och Luleå Tekniska Universitet, Andreas Spångberg, Processingenjör inom dricksvattenkvalitet och Alice Wolmarsson, Utredningsingenjör inom avlopp på Sundet.

PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10 000 identifierade ämnen. De är syntetiskt framställda och används i ett stort antal produkter som till exempel i brandsläckningsskum och impregneringsmedel. PFAS är vitt spridda i miljön, extremt långlivade och vissa har visats ha negativa effekter på människor och djur.

PFAS förekommer inte naturligt i miljön. Alla PFAS är framställda av människan. Eftersom användningen av PFAS är så omfattande och har varit det under lång tid gör det att utsläppen till miljön blir stora. Utsläpp kan ske under varors och produkters hela livscykel – från produktion, till användning och vidare i avfallsledet. PFAS stabila egenskaper innebär att PFAS kommer att fortsätta att spridas i miljön under lång tid även efter det att produktion och användning av ny PFAS har upphört.

Hannas föreläsning koncentrerades på hennes forskningsområde ”PFAS i dagvatten” och kemin beträffande PFAS. Man skiljer mellan långa och korta PFAS beroende på hur många kolatomer i rad som PFAS-en är uppbyggd av. De hälsofarliga har 8 -12 kolatomer och de mindre hälsofarliga har 4 – 7, men dessa är då i stället svårare att bryta ner. Gränsvärdet för PFAS i dagvatten är 90 ng/l. Hanna har gjort analyser på ett 50-tal olika PFAS-typer och funnit att de långkedjade är mest förekommande, men att de kortkedjade är dominerande.

Andreas berättade om sin forskning om PFAS i dricksvatten. Ett välkänt och besvärande exempel är vattenverket Brantefors i Kallinge. PFAS kunde här härledas till brandskum från Kallinge Flygplats. Verket stängdes 2013 och 17 personer har fått 28 000:- i skadestånd. Fortfarande väntar 250 personer på domstolsutslag. Växjö Kommun har 6 st vattenverk, varav 5 st ligger under gränsvärdet för PFAS-4 och PFAS-21. Kommunen undersöker om aktivt kol-filter är lösningen. Det verkar för närvarande vara en bra metod. Dock, eftersom PFAS är mycket svårt att förinta återstår problemet i en ny form, även kraftig uppvärmning >2000 C kan visa sig otillräckligt.

Ett nytt gränsvärde för dricksvatten kommer att införas 1 januari 2026 och blir då 4 ng/l.

Alice informerade om provtagningarna vilka genomförs på Sundet. Vad gäller de aktuella föroreningarna är vi relativt skonade i Växjö. Man gör ca 4 provtagningar per år och alla ligger under 3 ng/l, detta trots att ingen aktiv rening sker på Sundet.

Den mycket lyckade sammankomsten avslutades med en frågestund med många detaljerade frågor.

Våra tre föreläsare avtackades av vår ordförande Anders Haggren med en minnestavla, varsin bok ”Ingenjörerna” och 1 års fritt medlemskap i KLTF.

Fler bilder i bildarkiv 2025

Bussutflykt till Borås och Kinna

Tisdagen den 13 maj var vi 41 KLTF-are som gjorde en bussutflykt till Sjuhäradsbygden för att besöka RISE (Research Institutes of Sweden) i Borås och textilföretaget Ludvig Svensson i Kinna. På väg mellan Borås och Kinna stannade vi för en fin lunch på vackra Rydals Herrgård.

Rydals herrgård

Den gamla landsvägen mellan Borås och Rydal är en verklig kulturbygd vad gäller textilfabrikation med 100-åriga traditioner.

Detta beskrevs under buss-färden mycket kunnigt av Åsa Haggren. Vi passerade den ”nya” kyrkan i Seglora varvid Åsa berättade om bakgrunden till Skansens Seglora Kyrka. 1915 beslöts att den gamla kyrkan skulle rivas, då den börjat att förfalla och församlingen hade inte råd att ha två kyrkor. Tanken var att timret skulle användas till att bygga kyrkstallar, men detta beslut verkställdes aldrig. Skansen köpte Seglora kyrka och det skedde i Hazelius anda eftersom han, medan han levde, sökte en kyrka att uppföra på Skansen. Priset blev satt till 1 000 kronor.

Åsa berättade också om den sk Förläggarverksamheten i Sjuhäradsbygden. Förläggarverksamhet var en företagsform som växte fram i Sjuhäradsbygden under senare delen av 1700-talet och början av 1800-talet. Förläggaren var oftast en rik bonde eller handelsborgare som kunde köpa stora kvantiteter ull/bomull eller garner.

Materialet lämnades för spinning och vävning till kvinnor i torp och gårdar runtomkring, alltså genom att förlägga arbetet till dem. Väverskorna fick sedan betalt per aln vävt tyg. Förläggaren gjorde ofta en bra förtjänst när han sålde vidare till grossister och gårdfarihandlare/knallar.

Detta företagssystem var mycket framgångsrikt från 1820-talet till början av 1860-talet. Bomullsgarn importerades då billigt från de nya industrierna i England och samtidigt rådde importförbud på bomullstyger till Sverige. Förläggargårdarna byggdes mellan 1830–1860 av förmögna vävnadsförläggare. De ville visa sin makt och rikedom genom en vacker och pampig herrgård. I sjuhäradsbygden fanns det vid denna tid ca 2000 fristående sömmerskor.

Vi välkomnades på RISE av Patrik Johansson, VP och chef för brandlabbet. Han informerade om RISEs historia, verksamhet och planer. Efter genomgången blev vi guidade runt den omfattande anläggningen av Patrik och hans kollega Per Thuresson.

RISE startade på 70-talet som Statens Provningsanstalt men har nu expanderat verksamheten från brandprovning till att nu vara ett statligt forskningsinstitut som erbjuder unik expertis och ett 130-tal test- och demonstrationsmiljöer. År 2007 enades ett flertal av de stora forskningsinstituten i Sverige och bildade RISE. Man har nu en omsättning på 4300 MSEK och är 3300 anställda. RISE är ett statligt ägt företag som till 50 % finansieras av näringslivet, 18 % av staten, 25 % av offentliga medel och 6 % från EU.

Anders Haggren tackar Patrik Johansson för ett mycket intressant besök och överlämnar boken "Ingenjörerna" samt en minnestavla.

Efter lunchen på trevliga Rydals Herrgård, där vi även blev underhållna av köksmästaren med skönsång från operans värld, fortsatte vi till Ludvig Svensson i Kinna.

I Kinna togs vi emot av Tony Ragnarsson och guiderna Tilda och Göran.

Ludvig Svensson grundades 1887 och 1904 invigdes det första ångdrivna spinneriet. Man är nu den fjärde generationen i familjeföretagets ledning.

Produktionen av textil-väv har två inriktningar: virkade respektive vävda produkter.

Kunderna har traditionellt varit professionella inredare för offentlig miljö. På 1970-talet vidgades kundkretsen till att även omfatta större växthus, där framför allt virkade, tiltade, gardiner används för klimatreglering.

Man har idag dotterbolag i Kina, Holland, Sydkorea, Mexico och USA. Omsättningen är ca 750 MSEK och anställda är ca 400 personer, varav hälften i Sverige och resten hos de utländska dotterbolagen. Man exporterar ca 85 % av tillverkningen.

Vävstolarna är av tyskt fabrikat, Dornier och Mayer. Man tillverkar ofärgade vävnader motsvarande 100 fotbollsplaner i veckan och motsvarande ca 70 fotbollsplaner i veckan av färgade vävnader.

En historia som ofta återberättas inom Ludvig Svenssons är följande:

Under 1972 besökte statsminister Olof Palme tekofabriken Ludvig Svensson AB i Kinna. Värd var det anrika företagets direktör Ivan Ludvigsson. Statsministern kom också 10 år senare på återbesök, samt använde företaget som referens under valrörelsen 1982. Ett känt Palme citat är: "Går det bra för Ludvigs Svenssons gardinfabrik i Kinna, då går det bra för Sverige"

Fler bilder i bildarkiv Bussutflykt Boråso Kinna

På hemvägen gjordes ett stopp för bussfika vid Kroksjö

Studiebesök, Stål & Verktyg, Växjö, den 11 juni 2025.

Drygt 20 medlemmar i KLTF samlades vid Stål & Verktygs nya lokaler på Vaktvägen i Växjö för att få information om företaget och se lokalerna.

Vi blev mycket väl mottagna av företagets VD Henrik Löfberg som i företagets konferensrum berättade om företagets utveckling och om bygget av de nya lokalerna. Samtidigt blev vi bjudna på kaffe med nybakade och välsmakande kanelbullar!

Stål & Verktyg startade sin verksamhet 1976 i lokaler på Smedjegatan där man varit kvar fram till flytten till Vaktvägen. Företaget ingår i Sohlbergsgruppen. Övriga företag i gruppen är Sohlbergs i Ljungby, Sohlbergs i Jönköping och Markaryds Järn i Markaryd. Av dessa är Sohlbergs i Jönköping relativt nystartat. Sohlbergsgruppen ingår även i BIG, Bygg- & Industrigross Sverige AB genom vilket en del gemensamma inköp görs.

I Växjö har man 53 anställda och man säljer till och servar företag i Växjö kommun och Växjös kranskommuner, d.v.s. Alvesta, Uppvidinge, Lessebo och Tingsryd. Stål & Verktyg har ca 30 000 artiklar i sortimentet och målsättningen är att det mesta ska finnas på lager. En beställning lagd före kl. 8 levereras med någon av företagets bilar kl 9 samma dag. Företagets bilar går bestämda rutter med tre avgångar per dag.

Omsättningen var 165 Mkr under 2024.

De nya lokalerna omfattar totalt 7800 m2, varav 6800 m2 på marknivå. Butiken är på 2300 m2 vilket är bland de största butikerna i landet i det här segmentet. Man har stora avdelningar med arbetskläder och skor, stor svetsavdelning, ca 36 m hyllvägg med elverktyg, stor avdelning med fästelement och även stort sortiment av låsdetaljer. En stor fördel med de nya lokalerna är att man har samlat allt på ett ställe, d.v.s. butik, kontor och stållager. Tidigare var stållagret i en separat byggnad.

Uppvärmning sker med hjälp av värmepumpar som tar värme från berggrunden ur ett antal borrhål. Man har också ett par borrhål för att ta s.k. frikyla för kylning under varma sommardagar. Leverantör av värmepumparna är Nibe och leverantör av luftåtervinningssystem är IV, IndustriVentilation i Växjö. All belysning i huset är LED-baserad och allt är smart styrt så att ljuset slocknar när lokaler är tomma. På taket finns solceller med en sammanlagd effekt på 150 kW. På sikt ska batterier installeras för energilagring.

Idag kommer ca 17 % av antalet order på nätet. 2017 fick man endast några order per vecka den vägen.

Vi tackar VD Henrik Löfberg för ett mycket intressant och givande studiebesök!

Anders Haggren

Anders Haggren tackar Henrik Löfberg och överlämnat tacktavla, boken Ingenjörerna samt fritt medlemsskap i KLTF

Fler bilder i bildarkiv 2025 Stål & Verktyg

Besök på Gransholms Företagsby

Torsdagen den 21 augusti samlades ett 30-tal KLTF-are vid Gransholms Bruks Företagsby. Där fick vi en genomgång av Gransholms Bruks historia och nuvarande verksamhet. Studiebesöket var inriktat på det nystartade företaget Drood Winery of Persia och brukets, år 2015, installerade vattenturbin.

Verksamheten vid Gransholms Bruk har pågått ända sedan 1500-talet och papper har här framställts fram till 1977. I de tomma lokalerna flyttade i stället Gemla Plastindustri AB in för tillverkning av ventilationsprodukter. Bolaget bytte 1988 namn till Fresh AB och fortsatte verksamheten till år 2012. I de då övergivna lokalerna har så småningom ett antal mindre företag bildat en s.k. företagsby. Några av företagen är bl.a. Yoik, som tillverkar nikotin-påsar med olika smaker, som banan, blåbär, hallon etc, och Visus Technologies AB, som utvecklar och tillverkar digitalmikroskop. För att säkra tillgången på elkraft till bruket byggdes under början av 1800-talet en damm i Helige å. År 2015 installerades en ny kaplan-turbin på 390 kW. Den gamla francis-turbinen på 100 kW från 1905 fungerar fortfarande.

En av hyresgästerna i företagsbyn är Drood Winery of Iran. Shahram Soltani, grundare och ägare av företaget, gav oss en inblick i vintillverkningens svåra hantverk och även sin egen och företagets historia. Druvorna skördas i Shahrams hembygd i Zagrosbergen i sydvästra Iran på mer än 2000 m höjd. Druvorna fryses och transporteras till Sverige. Efter upptining lagras så småningom vinet i franska ekfat i 4 månader eller längre innan buteljering. Man har i Iran funnit vinkärl av lera som är ca 7000 år gamla. Före den islamiska revolutionen 1979 fanns det upp till 300 vingårdar i Iran, idag finns inga alls. Emellertid, vindruvor har man ändock fortsatt att odla. De druvor man skördar är de lokala druvsorterna Lorkosh, Gorchesh, Samarghandi och Rasheh. År 2021 kom det första vinet från Drood. Lokalerna byggs nu om och utökas för att möta de olika myndighetskrav som ställs för att tillåta gårdsförsäljning och även provsmakning. F.n. kan Droods viner endast köpas på Systembolaget.

På Systembolagets hemsida finns följande viner listade:

Rött

The Merchant Irdabana 2023 299:-

Diako the King 2022 249:-

Saadi the Master 2022 199:-

Hafez the Poet 2022 299:-

Vitt

The Unique Youtub 2022 215:-

The Warrior Ario Barzunes 2023 199:-

Text: Torbjörn Ericsson

Håkan Fransson tackar Shahram Soltani och överlämnar boken "Ingenjörerna" och en minnestavla

Företagsbesök i Vislanda

Onsdagen den 3 september var vi 36 st KLTF:are som hade en mycket givande heldag i Vislanda. Vi genomförde studiebesök på Heidelberg Materials och på Vida Vislanda AB. Mellan besöken åt vi en god lunch på Vislanda Värdshus.

Heidelberg Materials har två tillverkningsenheter i Vislanda. H-fabriken tillverkar huvudsakligen betongelement för jordbruket, som gödsel- och urinsilor, väggelement etc. Man sysselsätter där ca 100 personer. På S-fabriken tillverkas framför allt järnvägssyllar, balkar och pelare. På S-fabriken har man ca 60 personer anställda.

På S-fabriken fick vi en mycket intressant och sakkunnig guidning av Fredrik Pettersson, produktionsledare på sliper. Man tillverkar ca 200 000 slipers per år för leveranser i Södra Sverige upp till Mälar-området. Beställare är Trafikverket. På anläggningen fanns ett imponerande lager av 220 000 slipers tillhörande Trafikverket för senare installation, efter 2027. Cementen levereras av Slite och ca 20 % av betongen är återvunnit material. På fabriken kan man tillverka slipers i 36 olika utföranden. Alla slipers är förspända med stålvajrar, vilket man kan se på de bifogade fotona.

I år firar man 80-årsjubileum, dvs 1945 startade Vislanda Cementvarufabrik Lennart Olsson & Co, vartefter namn och ägare har skiftat:
1963 A-Betong Aktiebolag
1991 Abetong Prefab Aktiebolag
1997 Abetong Precon AB
2023 Heidelberg Materials Precast Abetong

Huvudägare

1945-1963 Familjen Olsson Vislanda
1963-1966 AB Industrivärlden
1966-1973 AB Gullhögens Bruk
1973-1995 Eurockoncernen
1995-1999 Scancemkoncernen
1999- Heidelberg Materials

Efter en god lunch på Vislanda Värdshus tog vi oss till angränsande Vida Vislanda AB. Där togs vi emot av guiderna Johan Nilsson, Mikael Engkvist och Noel Freij.

På Vidas sågverk i Vislanda sågas och hyvlas grantimmer till konstruktionsvirke, som takstolar etc. Nära 90 % av de sågade trävarorna exporteras. Huvudmarknaderna är Storbritannien och Skandinavien. Trävarorna transporteras med järnväg, på egna vagnar. Överskottsenergi i anläggningen från t.ex, barkeldning skickas till Alvesta Energi, med vilka man har ett energiutbyte.

Det nya hyvleriet byggdes 2008, en investering på 140 MSEK, hyvlar med en hastighet av upp till 1200 m/min, med en total motoreffekt på nära 1 MW.

I stort sett alla maskininstallationer har sedan lång tid gjorts av C Gunnarssons Verkstad AB i Vislanda.

Man är 80 st skift-anställda (2-skift) vilka producerar 310 000 m3 sågat virke per år, jämfört med 80 000 m3 sv år 1991. Då markytan är begränsad sker produktionsökningen framför allt genom effektivisering. Flödet genom fabriken är högst prioriterad.Vida AB ägs till 70 % av det kanadensiska bolaget Canfor Corporation.

Vida AB har en omsättning på 13 000 MSEK, har 1 600 anställda, 12 sågar och producerar 2,8 miljoner m3 sågat virke. Vida Vislanda AB har en omsättning på 1 070 MSEK.

Våra guider på Heidelberg Materials och Vida Vislanda avtackades av ordförande Anders Haggren med en tacktavla, boken Ingenjörerna och ett erbjudande om medlemskap i KLTF.

Anders Haggren tackar Johan Nilsson för besöket och överlämnar minnestavla samt boken Ingenjörerna.

Besök Rottne Industri

Torsdagen den 25 september besökte 30 medlemmar Rottne Industri. Vi blev mycket väl mottagna av Roland Axelsson och Joakim Dahl.

Roland höll en mycket intressant information om företaget och dess utveckling.

1955 startades företaget av Börje Karlsson med namnet Börjes Mekaniska verkstad. Där tillverkades vajerkranar med namnet Börjekranen.

1968 lanserades den första skotaren - en komplett skogsmaskin. Konkurrenten hade skotare med namnet Brunett därför döpte Rottne Industri sin nya skotare till Blondin.

Lanseringen av Blondinen blev en dundersuccè

Rottne Industri är idag världens fjärde största tillverkare av kraftfulla hjulburna skogsmaskiner anpassade för kortvirkesmetoden.

Rottne industri levererar varje år ca 200 toppmoderna robusta skördare och skotare till fyra kontinenter.

Företaget omsätter ca 650 milj. kr och har 240 anställda.

Börje Karlsson med sin första vajerkran

Fler bilder i bildarkiv 2025 Rottne industri

Bussresa till Åseda

Fredagen den 24 oktober var vi ca 40 KLTF-are som gjorde ett heldagsbesök till det expansiva Åseda.

Vi gjorde studiebesök på de två intressanta företagen WIP Group AB och ProfilGruppen AB.

Lunchen avnjöts på den thailändska restauranten Krua Mae Bunmee i Åsedas gamla stationsbyggnad.

På WIP Group AB togs vi emot av Rikard Olsson, VD och störste delägare. WIP står för World Industry Projects.

Efter en grundlig genomgång gjorde vi en rundvandring i den helautomatiserade kastrullfabriken.

I WIP Group ingår följande bolag:

· WIP Consulting levererar helautomatiserade produktionslinjer, huvudsakligen till WIP Group. Man har 11 anställda.

· PG&WIP som tillverkar skåphandtag och skensystem i aluminium för möbelindustrin

· WIP Romania med två fabriker uppstartade 2013 och 2021

· A-WIP vilka tillverkade teleskopstegar. Fabriken är nu avyttrad.

· ProfilGruppen ses som ett intressebolag.

· WIP Industries som tillverkar kastruller för IKEA. Man har 52 personer anställda, en verkstadsyta på 12 000 m2 och en omsättning på 350 MSEK.

Tillverkningen omfattar 5 olika storlekar av kastruller av 0,6 mm stål med en inkapslad Al-botten, i den s.k. 365+pot serien. Stålmaterialet har beteckningen 4016 vilket är ett ferritiskt och magnetiskt stål med hög kromhalt och i avsaknad av nickel. Materialet är vanligt inom storköks- och hushållsindustrin. Kastrullerna klarar en maximal temperatur på 200 °C, men man undersöker även material som klarar 250 °C. För kastrullerna lämnas en materialgaranti på 15 år. WIP har kontrakt på tillverkningen för IKEA under en period av 7 år. Totalt tillverkas 3,8 miljoner kastruller per år och tillhörande 13 miljoner handtag. Investeringen i den nya fabriken har uppgått till 332 MSEK för maskiner och 100 MSEK för byggnader. IKEA har bidragit med 50 % av investeringen.

Ordf Anders Haggren tackar Rikard Olsson och överlämnar en minnestavla samt boken Ingenjörerna

Efter lunchen på Krua Mae Bunmee besöktes ProfilGruppen, där vi togs emot av Niklas Sundin, avdelningschef.

Besöket gjordes på den nya anläggningen, som ligger granne med WIP. Det är ProfilGruppens fjärde pressanläggning vilken stod klar vid årsskiftet 2020.

ProfilGruppen är specialist på tillverkning av aluminiumprofiler för kunder vilka är i behov av speciella balkar och skenor. Tillverkningen av dessa sker genom en noggrant kontrollerad process kallad strängpressning. Med kraft, värme och precision formas ett massivt aluminiumgöt till exakt det tvärsnitt som konstruktionen kräver.

Strängpressning innebär att ett legerat aluminiumgöt kapas i rätt längd, värms upp till 430 °C och pressas genom ett verktyg med högt tryck, varvid temperaturen ökar med ytterligare 100 °C När det passerar verktyget antar det götets nya form. I lager finns verktyg för ca 1000 profiler. Verktygen ägs av kund eller av ProfilGruppen. Man har fyra separata pressar som var och en kan tillverka upp till 8 profiler samtidigt. Efter pressningen kyls profilerna med luft och/eller vatten, beroende på legering.

Inom Sverige säljs 49 % av produktionen och 51 % går på export, främst i Norden och övriga Europa.

Tillverkningen är högt automatiserad med endast 8 man per skift.

Omsättningen är ca 2300 MSEK med 515 anställda. En ägare har ca 35 % av aktiekapitalet och resterande del är uppdelad på ett antal mindre poster.

Efter presentationer och rundvandringar avtackades våra värdar av ordförande Anders Haggren med minnestavla, boken ”Ingenjörerna” och ett års medlemskap i KLTF.

Anders Haggren tackar Niklas Sundin och överlämnar en minnestavla och boken Ingenjörerna.

Växjös vattentäkt och ny motorvägen E4 vid lagan

Tisdagen den 4 november var vi 25 KLTF-are som gjorde ett studiebesök på Växjös vattentäkt vid Bergaåsen och den nya motorvägen (E4) vid Lagan. Lunchen intogs på Hotell Lagan.

Växjös dricksvattenprojekt presenterades av Joakim Sjöblom, enhetschef på Växjö Kommuns VA-avdelning, och Pehr Andersson, tidigare Växjö Kommuns VA-chef. Vi fick en grundlig genomgång av historien bakom kommunens beslut om en ny vattentäkt och projektets genomförande från år 1996 fram till inkopplingen av det nya dricksvattnet på Sjöuddens vattenverk år 2008. Totalkostnaden slutade på 450 MSEK. Presentationen skedde i Hallsjö pumpstation.

Vattnet som tas från Bergaåsen är grundvatten som infiltrerats från Lagan och sedan pumpats upp via ett 30-tal pumpar från ca 30 – 40 m djup. Bergaåsen har på sina ställen en tjocklek av 50 m. Vattnet pumpas därefter till 8 st infilteringsdammar. Efter att åter passerat genom åsen pumpas det åter upp för vidare transport till Alvesta och Växjö i två 5 mil långa parallella rör med diameter 0,5 m. Under transporten till de två vattenmagasinen i Kvälleberg sker en tryckökning i pumpstationerna vid Fenen och Lekaryd. Tankstationen Kvälleberg utanför Växjö har tankvolymen 11 000 m3.

Vattnet anses som ”mjukt” och pH-regleras med tillsats av NaOH till pH 8,2 – 8,3. Som en sista säkerhetsåtgärd inför transport till slutkunder utsätts vattnet för UV-bestrålning. PFAS finns, som överallt på vår jord, dock i mycket låga koncentrationer. Växjö kan förses med 225 m3/s och Alvesta med 28 m3/s av ypperligt dricksvatten.

Bergaåsens vattentäckt är klassad som ”Skyddsobjekt”, vilket har påverkat nybyggnationen av E4-an förbi och igenom Bergaåsens skyddsområde. Detta fick vi ingående information om efter lunch, av Anna Karlsson, projektledare Trafikverket och Anders Bengtsson, projektledare.

Pehr Andersson

Det 3,2 mil långa avsnittet förbi Lagan och Bergaåsens vattentäkt är den sista biten av E4 för att få en sammanhängande motorväg från Gävle till Helsingborg. Här passerar ca 14 000 fordon per dygn, varav 30 % är lastbilar. Vägen är 22 m bred med 2+2 körfält. På vägsträckan har man byggt 15 nya broar och en helt ny rastplats vid Lagan. Då området är skyddsklassat har vägsnittet utrustats med grundvattenskydd och extra starka skyddsräcken, vilka skall förhindra att även stora, tunga lastbilar kör av vägen. Dagvatten tas om hand i speciellt utformade vägdiken med oljeavskiljare, dammar och översilningsområden. Inom detta vägavsnitt har även byggts ”älgbroar” och tunnlar för viltet.

Renoveringen/ombyggnaden av E4 började redan 1999 med installation av mitträcken. År 2000 påbörjades en utredning, som utmynnade i en vägplan år 2016. Byggstarten skedde 2018 och motorvägen med rastplats och säkerhetsklassad vattentäkt stod helt klart i år, 2025.

Hela bygget har kostat 1 500 MSEK och är helt statligt finansierat.

Föredragshållare och guider avtackades av KLTF med minnestavla, boken ”Ingenjörerna” och 1 års fritt medlemskap i föreningen.